Dags att säga adjö

Tänk all tid som har gått mig förbi. Så som jag har älskat varenda sekund här borta är det kanske inte konstigt att tiden har gått så fort som den har... Jag är så glad att ni har följt den här bloggen och att jag har haft den. Det kommer att vara mycket värdefullt att kunna läsa mina inlägg om & om igen.

Ikväll möter jag upp några nära kompisar för lite sista tid tillsammans. Jag lämnar NZ imorgon kl 15.00 lokal tid. Hannah, Anneke, Sophie & Steph följer med mig till flygplatsen eftersom Nick är i Thailand och flickorna hos sin mamma.

Flickorna ja... det kommer vara så oerhört tufft att säga hejdå till dom. Efter all den här tiden så har jag lärt mig att uppskatta deras egenskaper och vara tålmodig med deras brister. Jag säger hejdå till dom det sista jag gör innan jag ger mig av till flygplatsen. Det är en sån märklig känsla inuti mig nu. Jag har långt ifrån insett att jag faktiskt ska åka hem. När jag vaknade imorse och tänkte att "idag är min sista dag" så trodde jag nästan att jag skojade med mig själv och var tvungen att titta en extra gång på biljetten.

Nu får ni hålla tummarna att allting går som det ska under flygningen. Jag kommer att landa måndag kväll.

Vi ses hemma! Snart, mycket snart.

Avskedsfest för kompisarna

Jag har precis sagt hejdå till min underbara hushållerska som tagit så väl hand om mig. Jag har alltid kunnat luta mig på henne och alltid haft hennes stöd. Hon gav jättemycket fina NZländska saker. Jag blev SÅ glad!

Jag håller just nu på att springa omkring och fixa inför ikväll. Alla mina kompisar som jag lärt känna under min vistelse här kommer över för att säga hejdå och signera min fina flagga som håller på att bli alldeles full! Jag valde att ha avskedsfest idag istället för imorgon för jag tror att jag inte vill springa omkring och städa det sista jag gör innan jag lämnar NZ. Så imorgon ska jag till en kompis som fyller år och sen följer Hannah & Anneke med mig hem och skjutsar mig till flygplatsen på söndagen. ÅH!

Även om det är känslomässigt tungt just nu så ser jag jättemycket fram emot att få komma hem och få träffa er alla igen! Det är så snart nu att man nästan kan räkna timmar! Vill ni veta hur jag flyger kanske?
Wellington - Melbourne (Australien) - Hong kong - London - Stockholm.
Det är ju förståss en oerhört lång resa, men jag har ju klarat av den förut så jag hoppas att det inte ska vara några problem.

Men nej nu måste jag raska på här. Det har varit folk här hela veckan som har målat nedervåning så nu måste jag städa upp!

En fin farvälfest

Farvälfesten igår blev som väntat, både rolig och känslosam. Nick hade bjudit in alla sina kompisar som jag lärt känna och jag hade tre tjejkompisar över också. Det bjöds på mat & dricka & jag fick en jättefin tröja utav Nick som tack för allt. Jag har också köpt en stor Nya Zeeländsk flagga som alla fick skriva små meddelanden och signera igår. Den ska jag sätta upp på väggen hemma. Jag kommer att ha en fest för närmsta kompisarna i helgen.

Jag låg & vred & vände mig hela natten & gick upp tidigt för att jag skulle skjutsa Nick till flygplatsen eftersom han skulle åka till Thailand. När vi sagt våra hejdå och kramar och jag hade kört i några minuter ringer han upp mig efter att ha fått berättat för sig att han inte åker förrän imorgon. Som vi skrattade! Vilken röra...

Jag har nyss städat och tvättat min bil så nu är den så fin. Den har samlat på sig en hel del skräp under de här månaderna. Jag har tyckt så mycket om min fina lilla bil! Den har varit så perfekt i alla lägen. Bekväm, rymlig, praktisk och bensinsnål. Tråkigt att jag inte kan packa ner den i resväskan. Och på tal om resväska ska jag sätta igång och packa lite nu. Mest för att se vad jag behöver skicka hem med posten. Det är nämligen inte bara bilen som samlat på sig skräp, det har även jag!

Njuter av den sista tiden

Okej, vad som pågår just nu är att flickorna är hos deras mamma. Jag har haft dom för sista gången men jag ska nog fråga om lov att få en dom en kväll nästa vecka innan jag åker och så.
Nick åker till Thailand på måndag, alltså utan flickorna. Detta betyder att han kommer att vara där när jag lämnar Nya Zeeland. Vilket är lite tråkigt men ingen katastrof.
Jag har under min vistelse här blivit väldigt bra kompis med många utav Nicks kompisar, och många av dom åker till Thailand med honom. Så på söndag så ska vi ha en liten farvälfest för mig.
Just nu är det ganska många som vill ha en sista bit utav mig och jag springer omkring och umgås med så många jag kan, jag är som en svamp och försöker bara suga in så mycket jag kan de här sista dagarna.

En mycket lyckad kväll

Vilket firande det blev igår för Hannah! Jag höll ett tal och var mycket nervös inför det men det gick mycket bättre än jag hade trott! Det hölls många fina tal så jag tror att hon kände sig hyllad. Vi var till en början i en bar som var hyrd för hennes firande och efter det begav vi oss in till stan och festade till småtimmarna.

Bild tagen på förfesten innan Hannahs fest. Vi organiserade kvällen lite grann.
Vill ni veta namn? Okej.
Från vänster: Jo, Natasha, jag, Sophia, Chanelle, Stephanie, Megan & Anneke.

Hannahs födelsedag

Idag är det min älskade vän Hannahs födelsedag. Hannah är den finaste vän man kan tänka sig och hon har verkligen tagit hand om mig i vått & torrt under min vistelse här. Jag kan med all säkerhet säga att om jag inte träffat en vän som henne så jag åkt hem för länge sen.

Imorgon så är det en stor födelsedagsfest för Hannah, jag ska hålla tal och är lite nervös inför det. Jag skulle aldrig hålla ett tal på engelska inför hundra människor för någon annan än för henne.

Jag kom precis hem ifrån hennes jobb. Jag var över dit med blommor för att uppmärksamma att det faktiskt är IDAG som hon fyller år. Eftersom den stora festen är imorgon så har det känts som att det är då hon fyller år. Hon blev i alla fall VÄLDIGT glad för blommorna.

Stressad men förväntansfull

Det är mycket som händer just nu och tiden bara tickar på och rinner ut i sanden.
Nick ska ha 30 jobbarkompisar imorgon (torsdag) och det är milt sagt mycket att fixa med. Samtidigt så fyller min kompis Hannah 21 på lördag och det är tusen saker att fixa med innan dess. Den här veckan har jag också flickorna som är på ett jäkla humör, man skulle kunna tro att de skulle vara änglar under vår sista vecka tillsammans, men inte mina flickor inte. Idag var Janna hemma från skolan sjuk, så allting som jag skulle hinna med blev inte av.

Jag har känt att alla känslor har stått mig ända upp till halsen och jag har svårt i hur jag ska uttrycka dom åt något håll. Men efter att ha lutat mig hos mina kompisar så känner jag mig nu förväntansfull både inför de sista 18 dagarna och att komma hem.

Det blir lite dåligt bloggande nu under sista tiden, men det har ni väl räknat ut själva.

Bilder från norra NZ

På färjan på väg till Russel som var Nya Zeelands första huvudstad.

Long beach

Lite utsikt

Vildhästar

Jag framför hole in the rock.

Här möter Stilla havet Tasman sea. Man kunde verkligen se havens olika färger smälta samman, ganska coolt.

Jag efter min sandsurfing.

Jag står på kanten av Nya Zeeland.

En fyr på Nya Zeelands allra norraste kant.


Jag träffade en tjej som heter Holly och hon tog hand om mig för två dagar. Hon jobbar som advokat och vi mötte upp hennes kollegor på fredagkvällen, jag betalade inte ett öre under hela natten!

Klubb där man serverade drinkar i tekannor.


Holly bodde på en farm och hon tog med mig så jag kunde gosa med djuren. Kon hette Josefina.

Sandboarding

Om man åker så långt man bara kan i NZ så kommer man till ett ställe som är känt för sin sandsurfing. Det tog sån tid att gå upp hela vägen till toppen så jag åkte bara nerför två gånger, men det var jättekul och jättefort gick det!