Ett tacksamt ärr

Jag hade en födelsedag/farväl fest innan jag åkte, det var egentligen mer som en middag mellan mig och mina närmaste tjejkompisar. Det var en sån där kväll då jag kände att jag är en av de lyckliaste människorna i världen som har såna fantastiska vänner. Men till saken! Jag bjöd på middag och halvägs genom den kom jag på att jag skulle ju ha baguetter och jag slängde in dom fort i ugnen och när jag sen tog ut dom (egentligen alldeles för tidigt) brände jag mig rejält på min högra tumme. Jag minns att Emelie sa åt mig "strunt i det, ut med brödet", haha! Så trots att det gjorde så jäkla ont så ignorerade jag det. Det här brännmärket har nu resulterat i ett ärr, men jag tycker om det så mycket! Varje gång jag ser ner på min hand så tänker jag på den där kvällen och jag tänker på mina underbara vänner som jag saknar -så mycket.